Ingen dans på rosor

Igår var vi och hämtade Spooky på djursjukhuset. Våran lilla fighter. Han ska äta pencillin och smärtstillande en vecka till och vi fick specialmat med oss hem. Casper har ju saknat sin bror medan han varit borta och letat efter honom överallt. Nu när vi fick hem honom så luktar han ju annorlunda så bror hans tror vi kommit hem med en annan katt och fräser bara åt honom :(
Att få i Spooky mat/vatten/medicin har inte heller varit det lättaste, efter att ha kontaktat veterinären igen har jag fått order om att tvångsmata honom. Något som heller inte är så lätt på en katt med bruten käke. Har iaf lyckats ge honom pyttelite vatten med medicin sprutan och han har slickat i sig en tesked mat och filmjölk. Kommer att bli långa veckor här hemma innan ordningen är återställd, men det är dom värda våra underbara missar. Hoppas bara att allt ordnar sig och att han iaf börjar äta och dricka själv snart och framförallt att Casper slutar att vara livrädd för sin bror.
I morgon är det jobb igen efter en onödig paus pga sjukdom, behöver alla pengar jag kan få och har inte tid med sånt trams att vara sjuk. Men med junior i magen så måste man ju tänka till en gång extra innan man bestämmer sig för att jobba om man inte mår bra...



Buspojkarna när dom var 12 veckor gamla :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0