"Krävande barn"
Tycker att rubriken klingar nåt så fruktansvärt negativt. Jag har ju världens snällaste lilla son. Som nästintill aldrig är ledsen och kinkig. Men har förstått att man kan vara krävande ändå. att tex äta varannan timme dygnet runt fast man är fyra månader får nog ses som krävande.
Nu börjar jag iaf se slutet i tunneln. Tunneln av 6 månaders ammning. Fast samtidigt som det ska bli skönt att kanske få lite mer än 1,5timme mellan Lillemans måltider är jag lite rädd. Rädd att sluta amma. Kommer han fortfarande att behöva sin mamma? Hur ska det funka med mat? Och sen finns ju det faktum att det är himla mysigt att amma. Om än jobbigt. Särsklit eftersom det där med ligg-ammning aldrig funkat för oss. Mina bröst är rena högtrycksbrösten och liggamning slutar med att det är mjölk överallt och att lilleman kräks upp det mesta eftersom han måste rapas ett par ggr/amning. Näe här är det upprätt position som gäller :)
Första dygnet gick det dock att ligga och amma, kan ju bero på att det inte kom några större mängder med mjölk :) Här pratar jag med min mamma i telefon och undrar varför hon inte talade om att man faktiskt fick ont efteråt med. Mina eftervärkar som kom när jag började amma var helt fantastiskt smärtsamma. Vill minnas att jag var riktigt sur på mamma som undanhöll mig den informationen, haha. Inte fick jag något smärtstillande först heller eftersom "förstagångsmammor inte bruka få så ont" Dom trodde jag var gnällig först tills jag talade om att jag minsann fött min lilla son utan bedövning och att det här gjorde förbannat jävla ont. Då fick jag alvedon+ipren. Gud vad länge sen det är när man ser bilderna, Liam var ju så liten. Men det är bara 4 månader sedan, tiden går fort...
Nu börjar jag iaf se slutet i tunneln. Tunneln av 6 månaders ammning. Fast samtidigt som det ska bli skönt att kanske få lite mer än 1,5timme mellan Lillemans måltider är jag lite rädd. Rädd att sluta amma. Kommer han fortfarande att behöva sin mamma? Hur ska det funka med mat? Och sen finns ju det faktum att det är himla mysigt att amma. Om än jobbigt. Särsklit eftersom det där med ligg-ammning aldrig funkat för oss. Mina bröst är rena högtrycksbrösten och liggamning slutar med att det är mjölk överallt och att lilleman kräks upp det mesta eftersom han måste rapas ett par ggr/amning. Näe här är det upprätt position som gäller :)
Första dygnet gick det dock att ligga och amma, kan ju bero på att det inte kom några större mängder med mjölk :) Här pratar jag med min mamma i telefon och undrar varför hon inte talade om att man faktiskt fick ont efteråt med. Mina eftervärkar som kom när jag började amma var helt fantastiskt smärtsamma. Vill minnas att jag var riktigt sur på mamma som undanhöll mig den informationen, haha. Inte fick jag något smärtstillande först heller eftersom "förstagångsmammor inte bruka få så ont" Dom trodde jag var gnällig först tills jag talade om att jag minsann fött min lilla son utan bedövning och att det här gjorde förbannat jävla ont. Då fick jag alvedon+ipren. Gud vad länge sen det är när man ser bilderna, Liam var ju så liten. Men det är bara 4 månader sedan, tiden går fort...
Kommentarer
Trackback
